Beviljade anslag 2023

Under 2023 har Stiftelsen beviljat omkring 6,6 miljoner kronor i anslag.

Bidrag har lämnats till framställande av nya rättsvetenskapliga verk och fortsatt bidrag har lämnats till ett flertal arbeten samt två anslag till postdoktjänster.

Totalt närmare 95 miljoner kronor

Från bildandet 1947, har 94,6 miljoner kronor beviljats i anslag och stipendier.

Wallenbergstiftelserna

Under 2023 beviljade Wallenbergstiftelserna totalt drygt 2,7 miljarder kronor i anslag.

Wallenbergstiftelserna är samlingsnamnet för 16 Stiftelser grundade av, eller bildade genom insamling till hedrande av, familjemedlemmar, varav de tre största Stiftelserna är: Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som i huvudsak stödjer naturvetenskap, medicin och teknik, Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse som i huvudsak stödjer samhällsvetenskaperna och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond som i huvudsak stödjer humaniora.

Anslag 2023

Under året beviljades 6,6 miljoner kronor till stipendier och anslag.

Postdoktjänster

Lunds universitet, jur.dr Alexander Hardenberger, projektet “Haltande rättskipning”.

Stockholms universitet, jur.dr Gloria Golmohammadi, projektet ”The right to participate in the democratic life of the Union in the national context”

Stipendier för rättsvetenskapliga verk 2023

Marianne Aagaard
Förhandsavtal och upplåtelse av nyproducerad bostadsrätt - en kontraktsrättslig studie

Therese Bäckman
Den personliga assistansens utsatthet för brott – en utmaning för framtiden

Kelly Chen
Svensk avtalsrätt i en komparativ kontext

Anna Rogalska Hedlund
Europadomstolens domar

Johan Holm
Arbetsmiljörätten - en översikt

Torvald Larsson
Rättsprövning av regeringsbeslut – juridisk kontroll av politiskt beslutsfattande

Carl Lebeck
Saklighet och opartiskhet i förvaltningsförfarandet

Claes Lernestedt
Straffrättsligt ansvar

Göran Lind
Ärvdabalken. Del II. En kommentar. Uppl. 7

Lotta Maunsbach
Skiljedom under attack

Markus Naarttjiärvi
Policing, Technology, and the Rule of Law

Jaan Paju
Det rättsliga (motsats) förhållandet mellan de svenska yttrandefrihetsgrundlagarna och unionsrätten

Johanna Schiratzki
Relationsrätten del 1 – Barn och föräldrar
Relationsrätten del 2 – I nöd och lust. Om rättsförhållanden till följd av personliga relationer.

Marcus Utterström
Funktionsansvaret i materiella uppdragsavtal - särskilt i entreprenadavtal

Karin Åhman
Rättstat och miljöskydd

Nordiska Juristpriset

Nordiska Juristpriset, "Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses pris för rättsvetenskapliga insatser", instiftades 1980 av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Priset delas ut i samband med de nordiska juristmötena, vilka hålls vart tredje år i någon av de nordiska huvudstäderna.

Priset har fram till 2024 delats ut 15 gånger. Den första utdelningen skedde 1981. Enligt stadgarna för priset ska detta tilldelas nordiska jurister som erkänsla för särskilt framstående praktiskt eller teoretiskt rättsvetenskapligt författarskap.

Institutet för Rättsvetenskaplig Forskning som är grundat av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse utser pristagare på grundval av förslag från juristmötesstyrelserna i samtliga nordiska länder.

2024 års pristagare Ragnheidur Bragadottir

Vid en ceremoni, den 22 augusti 2024, i samband med öppnandet av det 43:e nordiska juristmötet i Köpenhamn, utdelade ordföranden i Danmarks högsta domstol Jens Peter Christensen Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses pris för rättsvetenskapliga insatser till professor Ragnheidur Bragadottir, Islands universitet. Prissumman var 1 000 000 kronor.

– Professorn Ragnheidur Bragadottir tilldelas priset för hennes betydelsefulla forskning inom straffrätt och kriminologi, särskilt om sexualbrott, andra brott mot kvinnor och barn samt miljöbrott och påföljdssystem i det isländska samhället och för att hon har gjort förtjänstfulla insatser inom forskargemenskapen i nordiska och andra internationella fora, säger f.d. hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt, ordförande i Institutet för Rättsvetenskaplig forskning.

Pristagare genom åren

1981 Prof. dr.juris Johs. Andenæs
(Universitetet i Oslo)

1984 Prof. Lars Erik Taxell
(Åbo Akademi)

1987 Prof. dr.juris Bernhard Gomard
(Köpenhamns universitet)

1990 Justitieråd Bertil Bengtsson
(Stockholm)

1993 Høyesterettsjustitiarius, prof. Armann Snævarr
(Reykjavik)

1996 Høyesterettsjustitiarius dr.juris Carsten Smith
(Oslo)

1999 Justitieråd Torgny Håstad
(Uppsala)

2002 Prof. dr.juris Jon Bing
(Universitetet i Oslo)

2005 Presidenten i Finlands Högsta Domstol Leif Sevón
(Helsingfors)

2008 Prof. Dr. Jur. Ole Lando
(Handelshögskolan i Köpenhamn )

2011 Prof. Thomas Wilhelmsson
(Helsingfors universitet)

2014 Prof. emeritus Stig Strömholm
(Uppsala universitet)

2017 Prof. Mads Bryde Andersen
(Köpenhamns universitet)

2022 Prof. emerita dr.juris Tone Sverdrup
(Universitetet i Oslo)

2024 Prof. Ragnheidur Bragadottir
(Islands universitet)